Demokratins grundprincip är förlorad i Sverige

Under stridsropen om ”allas lika värde” har de demokratiska grundprinciperna kunnat avskaffas i Sverige, utan att någon har vågat protestera. Den som har höjt en varningens röst – och det är vi många som har gjort under det senaste decenniet – har snabbt tystats ned. Idag lever vi i ett Sverige som, i praktiken, måste återerövra demokratin. Låt mig förklara varför.

Sverige är en så kallad representativ demokrati, vilket innebär att landets beslutsfattare röstas fram i allmänna val där varje röstberättigad person äger varsin röst. Valresultatet styr sammansättningen av riksdagen, som sedan utser regeringen. Om jag skulle föreslå att en speciell yrkesgrupp skulle tillåtas att rösta fem gånger per individ, eller att bara män skulle tillåtas att rösta, eller att endast de som uppbär beskattningsbar inkomst över ett visst belopp skulle tillåtas att rösta – ja, då skulle det förmodligen bli reaktioner. Det skulle, med all rätt, anses absurt att frångå principen om en person en röst. Men idag befinner vi oss just där, även om grundorsaken är en annan.

Häromdagen skrev jag om behovet av införandet av tillförlitlig, biometrisk identifiering av individer i Sverige, den texten kan du läsa här. För att gå rakt på sak har vi ingen som helst aning om hur många som idag vistas i Sverige eller vilka dessa personer är. Förutom att det försätter medborgarna i fysisk fara eftersom det även finns terrorister och grovt kriminella bland dessa personer, så omöjliggör det all form av samhällsplanering. Hur ska det exempelvis vara möjligt att planera antalet platser i grundskolan, när kommunen inte vet hur många barn som bor i ett visst område? Ett barn kan vara registrerat under flera olika identiteter och hos flera familjer (för att därigenom generera fler bidrag) vilket innebär att barn ”fattas” vid skolstart. Å andra sidan kan det dyka upp barn som ingen kände till alls, eftersom även så kallade ”papperslösa” barn har rätt till skolgång i Sverige. Hur ska sjukvården, arbetsmarknadsåtgärderna och infrastrukturen planeras? Bor det verkligen flera hundra personer i en viss lägenhet (som det gör enligt folkbokföringen)? Om inte – vart befinner de sig då, eller existerar de ens? Allt blir ett gissningsspel.

Allvarligast för demokratin är att vi har hamnat i ett läge där valresultaten inte längre kan försvaras. Röstkorten skickas ut efter uppgifterna i Valmyndighetens register, vilket innebär att en fysisk person kommer att få tillgång till så många röstkort som den har identiteter. Rent krasst innebär det att person A, som föds i Sverige, tilldelas ett personnummer vid födseln som denne sedan behåller livet igenom. A bokförs i systemen som en (1) fysisk person. A:s föräldrar kommer att uppbära ett (1) barnbidrag, A kommer att kunna uppta en (1) plats i bostadskön, vara innehavare av ett (1) hyresrättskontrakt, få rätt till ett (1) bidrag om A blir sjuk/arbetslös, en (1) garantipension när A blir gammal och få en (1) röst vid allmänna val. De flesta som anländer som invandrare till Sverige respekterar dessa system och då är det inga som helst bekymmer. Men i de fall där någon vill missbruka systemet, går det idag utmärkt. Person B, som anländer till Sverige i hyfsat vuxen ålder, kan nämligen uppge så många identiteter B anser sig behöva. Det finns i praktiken ingen kontroll, personen behöver inte ens göra sin identitet sannolik för att beviljas asyl.

Hur går då detta till, rent praktiskt? Låt oss säga att B efter ankomst till Sverige besöker Migrationsverkets olika kontor vid fem tillfällen. Det innebär att B så småningom tilldelas fem olika personnummer och därmed fem olika identiteter, som följer B genom tillvaron i Sverige trots att B är en (1) fysisk person. Detta är självklart fiffigt på många sätt. Under en av identiteterna kan B inledningsvis tacka ja till placering på asylboende, medan de övriga fyra (skugg-)identiteterna officiellt utnyttjar EBO och ”bor hos släktingar” (vilket kan förklara det absurda antalet folkbokförda i vissa lägenheter). Identiteterna kan ha olika åldrar, vilket möjliggör att B under ett antal år kan vara barn och vuxen samtidigt, beroende på behovet för stunden. B kommer att tilldelas bidrag, bostäder (där B kan bo i en av dem och hyra ut de övriga fyra) och så småningom även pension för samtliga identiteter. Med fem identiteter går det utmärkt att arbeta, vara sjukskriven, sjukpensionär och arbetslös – samtidigt. När det är dags för allmänna val, har B fem röstkort och kan lägga fem röster i kommun- och landstingsval redan efter tre år i landet och utan svenskt medborgarskap (är man EU-medborgare räcker det med att ha spenderat 30 dagar i Sverige för att få rösta i kommun- och landstingsval). Orkar man inte åka runt bland vallokalerna så går det utmärkt att rösta via ombud. Med medborgarskapet följer självklart fem röster i riksdagsvalen.

Allt detta är fullt möjligt och inte särskilt komplicerat. Risken för upptäckt och lagföring är minimal. Den enda begränsningen går egentligen vid hur många kommuner och instanser person B inledningsvis orkar flänga omkring till. Om B sedan vill, kan den flytta tillbaka till hemlandet och behålla ekonomiskt stöd från Sverige – för samtliga fem identiteter. Med biometrisk kontroll, motsvarande den som Sverige redan använder vid uppdrag utomlands, skulle detta missbruk omöjliggöras.

Att regeringarna Reinfeldt och Löfven inte har agerat, är ett obeskrivligt svek mot svenska skattebetalare. Kunskapen är nämligen inte ny för svenska makthavare. Redan 2011 uppmärksammades missbruket av hyresbostäder i Malmö och 2016 publicerades Nuri Kinos reportage i SvD, där han avslöjade att en individ hade åtta identiteter. En majoritet av de som fått uppehållstillstånd (och medborgarskap) i Sverige sedan migrationsfloden 2015 har inte kunnat bevisa sin identitet och myndigheternas bristande kontroll över de så kallade samordningsnumren är en historia för sig. Idag vet vi att det är regel snarare än undantag att kriminella har multipla identiteter och att dessa identiteter används för att begå brott i olika former, allt från bidragsfusk till grov kriminalitet. Polisen utreder just nu en kvinna som uppgett minst 15 olika identiteter.

Att ansvariga politiker ändå avstår från att agera, handlar om krass vinning: de vill behålla sin plats vid köttgrytorna och de som missbrukar systemen lägger sina röster på de politiker som låter dem hållas. Det blir en enkel win-win-situation, med den ärlige skattebetalaren som den store förloraren. Priset betalas i skattekronor, ett förlorat samhällskontrakt och med invånarnas fysiska säkerhet. Men hur vi än snor oss, kommer vi inte undan att den demokratiska statens absoluta grundprincip är ”en person – en röst”. När den principen inte längre gäller, måste den återerövras så snabbt det bara går. Annars återstår endast fallet ner i det stora och oberäkneliga.

 

Du som vill får otroligt gärna ge mig en gåva/donation. En gåva/donation till mig är inget köp av vara/tjänst av mig, varken historiskt utförd eller framtida, ej heller betalning för levererad tjänst/vara, eller framtida sådan, utan en ovillkorad förutsättningslös gåva som inte faller under Konsumentköplagen. Genom utförd insättning bekräftar gåvogivaren att ovanstående förutsättningar gäller. Swish 0723 56 77 56.

3 thoughts on “Demokratins grundprincip är förlorad i Sverige”

  1. Socialdemokraterna är i princip det enda partiet som ”tjänar” röster vid att invandrare har många identiteter. Dom är alltså misstänkta för omfattande bedrägeri.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

nio + 5 =