Jämn kamp vid SM i skamlöshet

(Obs! Kan innehålla spår av ironi. Personer i behov av trygga rum avrådes från läsning eller ombeds hålla en vuxen i handen.)

Parallellt med politikerveckan i Almedalen utkämpades SM i skamlöshet. Enligt luthersk tradition hade de två regementena, det vill säga kyrkan och politiken, utsett varsin representant för att utkämpa det som visade sig bli en jämn strid i tre grenar: Kast med liten lögn, 110 decibel demokratiförakt och en mandatperiod dubbelmoral.

Den klerikala makten representerades av domprosten i Visby, Mats Hermansson, som inledde starkt redan under onsdagen. Han valde då att starta domkyrkans klockor för att tysta den borgerlige journalisten och debattören Thomas Gürs pop up-seminarium om integration. Om detta har jag skrivit här. Domprosten tog genom sitt tilltag en till synes ohotad ledning i 110 decibel demokratiförakt.

Han följde sedan upp med att även leverera ett, för den klerikala makten, oväntat starkt resultat i grenen kast med liten lögn. Det brukar annars vara det klerikala lagets svagaste gren, eftersom många klerikala spelare trots allt tillmäter det åttonde budet viss giltighet. Domprosten i Visby visade sig dock stå över alla sådana hämningar och levererade lögner såväl i antal som i kvalitet.

I en intervju med tidningen Dagen, motiverade Hermansson bland annat sitt agerande med att stämningen varit så obehaglig att man tvingats tillkalla polis, att Gür spridit ett otrevligt budskap och anklagat utländska män för att våldta svenska kvinnor. Domprosten påstod sig ha behövt retirera in i kapellet för att komma undan hotfulla åskådare.

Hela seminariet inklusive klockringningen och efterföljande samtal mellan Gür och Hermansson hade dock filmats och lagts ut på nätet. Av filmerna framgick snabbt att domprostens version bestod av rena fabuleringar, staplade på varandra.

Genom den sammanlagda summan av sitt agerande levererade domprosten även ett otippat bra resultat i grenen dubbelmoral. När domprosten arrangerade en demonstration mot rasism efter det att en rullstolsburen kvinna på Gotland våldtagits av asylsökande 2016, uttryckte sig nämligen Hermansson på följande sätt om dem som då inte höll med honom: ”Det är den strategi man använder när man inte har argument. Då börjar man hota folk och försöker få oss att tysta, men det kommer inte att hända.” Ändå såg han inga problem med att själv tysta andra, och detta genom att använda sig av något så pregnant som domkyrkoklockor.

Domprostens ledning i samtliga grenar tycktes ohotad ända till upploppet under söndagen, då den världsliga makten, representerad av Sveriges vice statsminister, tog upp kampen.

Det var när Belinda Olsson fick helvetet att frysa till is genom att ställa Miljöpartiets Isabella Lövin mot väggen i Opinion live, som det visade sig att familjen Lövin hade en av Sveriges största miljöbovar i sin ägo. Innehavet av en Ford pick-up av 2005 års modell motiverade landets vice statsminister med att maken var skulptör, jobbade med ”väldigt, väldigt tunga stenar” och därför behövde bilen.

En konstnär får alltså smutsa ner miljön, till skillnad från den som bor på landsbygden eller är yrkesförare.

En enkel slagning på Ratsit visade dessutom att familjen ägde hela sex fordon, inget yngre än sju år. När Lövin talar om miljöbovar som förstör jordklotet för framtida generationer, talar hon alltså om sig själv.

Vice statsministern levererade därmed över förväntan, trots att just en mandatperiod dubbelmoral visat sig vara Miljöpartiets starkaste gren. Tidigare språkröret och miljöministern Åsa Romson målade sin båt med samma giftiga bottenfärg som hon ville förbjuda andra från att använda. Grön ungdoms språkrör Hanna Lindström ville göra flygresor så dyra att ingen skulle ha råd med dem, men flygpendlade själv till pojkvännen i London och reste på flygsemester till Kap Verde – något hon menade inte berodde på hennes egna beslut utan var patriarkalets fel. Lövin visar sig värdig sammanhanget när hon kör  de bilar hon vill försvåra för andra att använda. Samtidigt som de flesta familjer bara har råd att förstöra klimatet med en bil, har dessutom Lövin flera stycken.

Men att vice statsministern slutligen gled om domprosten och tog ledningen i dubbelmoral, avgjordes av svårighetsgraden på argumenten: Medan domprosten hade hänvisat till argument av medelsvårighet på den så kallade Skuld- och skamskalan (SKOSK-SK), som allmän patos och antirasism, hade vice statsministern vågat använda det argument som toppar SKOSK-SK, nämligen jordens undergång.

Att, med hänvisning till mänsklighetens överlevnad framtvinga skattehöjningar som får transportföretag att gå i konkurs och lamslå ekonomin för vanliga inkomsttagare samtidigt som hon, med en årsinkomst på närmare två miljoner kronor, själv knuffade den mänskliga existensen närmare utrotning var den största uppvisning i dubbelmoral som skådats i tävlingens historia.

Domprosten fick se sig besegrad i denna gren.

Under söndagen antog tävlingsledningen att vice statsministern valt att inte delta i grenen kast med liten lögn, men det visade sig snart att lögnen hade levererats med en sådan skicklighet och professionalitet att den nästan gått åhörarna förbi: Lövins make var inte stenskulptör. Han var naprapat – och det var knappast troligt att han kört omkring med patienter i hundrakilosklassen på flaket. Om maken på fritiden ägnat sig åt stenhuggeri är i nuläget okänt, men det var inte vad Lövin påstod. Vice statsministern ljög i direktsändning och lögnen levererades till synes utan större tvekan.

Isabella Lövin hade dessutom visat sig briljera i kast med liten lögn när hon angivit att bilen endast kördes 300 mil per år. En slagning i registren visade att bilen, som Lövin ägt sedan 2006, gått 14 000 mil vilket motsvarar närmare 1 100 mil per år. För detta tilldelades hon stilpoäng av samtliga domare.

När tävlingsledningen räknade samman resultaten visade det sig att kampen slutat oavgjort. Den klerikala makten tog storslam i 110 decibel demokratiförakt medan den världsliga makten kammade hem guldet i en mandatperiod dubbelmoral. Grenen kast med liten lögn slutade oavgjort – även om domprosten var ohotad i antal lögner, levererades vice statsministerns lögn med en aldrig tidigare skådad finess.

Trots sina respektive insatser under Almedalsveckan, visar erfarenheten att ingen av deltagarna löper någon större risk att drabbas av negativa konsekvenser.

Man kan fråga sig varför.

Svaret är förmodligen lika enkelt som provocerande. Det handlar om att domprosten och vice statsministern är goda representanter för sina respektive lag och att dessa två makter förenas av en gemensam människosyn och självbild: Det som gäller andra, gäller inte en själv. Samtidigt som man kräver blind lydnad av andra inför den ideologi man säger sig företräda, beviljar man avsteg för sig själv. Själv är man förmer, fri att ställa sig över den lag och de regler som man vill påtvinga andra.

”It’s okay when we do it” ropas från både kyrktorn och plenisalar.

Årets svenska mästerskap utmärker sig på så vis att tävlingsledningen beslutade sig för att avstå från den annars obligatoriska förlängning av matchen och istället godkänna ett oavgjort resultat. Beslutet åtföljdes av följande motivering: ”Ingen orkar ändå bry sig och snart är det val.”

 

 

Tycker du om det du läst? Vill du fortsätta läsa mina texter, stöd mitt skrivande genom att swisha till 0723 56 77 56. Du kan även beställa min bok Konsten att överleva Svenska kyrkan genom att swisha 250 kronor till samma nummer (glöm inte att uppge namn och adress!). Boken går även att beställa via Adlibris eller Bokus.

3 thoughts on “Jämn kamp vid SM i skamlöshet”

  1. Lövin kan vi kasta ut om 61 dagar, men arbetet med att kasta ut Hermansson kan vi inte ens påbörja förrän efter kyrkovalet 2021. Suck!

  2. Hysteriskt roligt skrivet med en satirisk ådra som till och med Jens Ganman hade applåderat😂😂😂

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

tretton − sju =