Mellan raderna skymtar gråzonsläget

Ska stockholmare tillåtas resa på skidsemester i påsk? Ska de ens få besöka sina fritidshus? Eller bör hela Stockholm sättas i karantän för att hindra spridningen av Covid -19? Hittills har den frivilliga ansvarslinjen förespråkats, men nu kommer krav på hårdare tag i takt med att rädslan för virusets framfart stiger. Röster höjs som hävdar att ansvarslösa stockholmare måste stoppas med tvång, för att dämpa smittspridningen i övriga landet. Andra europeiska länder har redan infört utegångsförbud och satt hela städer och regioner i karantän, så åtgärden kan de facto genomföras. Så sent som idag bekräftade Stefan Löfven under en intervju i TV4 att han inte utesluter att stänga Stockholm vid ”en väldigt svår situation”. Ett sådant beslut kan dock inte genomdrivas praktiskt i Sverige utan militär hjälp, och för att få en sådan militär hjälp måste ett så kallat gråzonsläge utlysas.

För drygt två månader sedan, innan Corona-viruset hamnade på tapeten, skrev jag en text om hur Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI) fått i uppdrag av MSB att ta fram ytterligare ett så kallat typfall av så kallad Gråzon: Typfall 5. Utdragen och eskalerande gråzonsproblematik. Komplettering av hotbildsunderlag i utvecklingen av civilt försvar. Presentationen FOI Memo 6338 presenterades den 1 februari 2018 och går att ladda ner i sin helhet här. Ett gråzonsläge kan förklaras råda i det fall Sverige bedöms befinna sig i ”ett krigsliknande tillstånd”, det vill säga när landet inte formellt befinner sig i krig men där angrepp av olika karaktär ändå utförs eller när samhället av annan orsak är utsatt för extrem stress. I klartext innebär ett gråzonsläge bland annat att polis och militär kan sättas in mot Sveriges egen befolkning och att mycket långtgående restriktioner för att begränsa medborgarnas frihet och rörlighet kan införas. Medan de tidigare existerande typfallen 1-4 utgår från scenarion där Sverige utsätts för mobilisering, beredskapshöjning och olika former av väpnat angrepp, utgår Typfall 5 från ett händelseförlopp som speglar en eskalerande gråzonsproblematik med påtaglig samhällspåverkan men där varken höjd beredskap råder eller synbara militära maktmedel används. Ett gråzonsläge enligt Typfall 5 skiljer sig från de övriga även genom att Försvarsmakten underställs det civila försvaret, som vid krissituationer företräds av MSB (FOI Memo 6338, sid 7).

Statsminister Stefan Löfvens tal till nationen för snart en vecka sedan, var ett tydligt tecken på att ett sådant gråzonsläge nu kan vara närmre än vi anar. Vi informerades om att läget var allvarligt, vi förbereddes på att det på kort varsel kan komma beslut om kraftfulla åtgärder och vi uppmanades att ta vårt ansvar i en svår tid. Liknande signaler har sedan återkommit under veckan, samtidigt som regeringar och myndigheter i Europa inför snabba och långtgående inskränkningar i medborgarnas fri- och rättigheter för att ”bekämpa viruset”. För detta får de beröm, även i svensk media. Storbritanniens tidigare premiärminister Gordon Brown har gått så långt att han i veckan uppmanade världens ledare till att införa en världsregering, och i en text på norska Document.no varnar den amerikanska aktivisten Rosa Koire idag för att pandemin används för att driva på utvecklingen mot en totalitär, global stat.

Så hur kommer situationen att utvecklas? Det vet ingen, men mellan raderna skymtar ett allt tydligare gråzonsläge. Det kan i nuläget därför vara av intresse att titta lite närmre på hur FOI presenterade ett eventuellt gråzonsscenario i den utredning som regering och myndigheter har tagit del av. Vid en genomläsning av Memo 6338 känns en stor del av scenariot märkligt bekant och andra delar – ur rådande Corona-perspektiv – fullt möjliga. Så här beskriver FOI:s utredare en sannolik lägesutveckling under ett gråzonsläge enligt Typfall 5:

Påverkan på samhällets funktionalitet är tämligen begränsad men bland allmänheten sprider sig ändå viss oro. [—] De upprepade infrastrukturella störningarna, som nu pågått i flera månader, sliter på samhället. Verksamheter når övertidstak för anställda, får brist på reparationsmaterial och överskrider budget. [—] Eftersom även Sveriges grannländer är drabbade förstärks problemen ytterligare av gränsöverskridande effekter.

Den upplevda otryggheten bland människor leder till indirekta effekter såsom exempelvis att det råder brist på vissa livsmedel på grund av hamstring. Fler övergår också till att använda kontanter på grund av störningar i betalkortssystemen, vilket leder till kontantbrist på vissa håll. Primärvården belastas av lokala utbrott av magsjuka. Räddningstjänsten belastas av en ökning av bränder på grund av att människor använder uttjänta eldstäder samt lagar mat över öppen eld på exempelvis balkonger, när värme- och elsystem fallerar. Polisen belastas av ökade ordningsstörningar och ökad gängkriminalitet liksom av alltmer våldsamma uppgörelser mellan olika gäng som helt plötsligt förefaller blivit tyngre beväpnade. Vidare kan en markant ökning av den organiserade brottslighetens aktiviteter på den ekonomiska arenan konstateras, såsom bidragsfusk, skattebrott och penningtvätt. Särskilt drabbad är bank- och finanssektorn som utsätts för cyberrelaterade utpressningsförsök via så kallade ransomeware-attacker. [—]

Vidare bidrar den svenska parlamentariska situationen, med en svag minoritetsregering och ett tämligen polariserat politiskt klimat, till att det är svårt att nå konsensus avseende hur Sverige ska bemöta hoten. [—] Samhällsutnötningen och bristen på information om ”vad som egentligen händer?” ger påtagliga psykologiska effekter. [—] Efter nio månaders störningar och svår samhällsansträngning är nu rädslan allmänt utbredd inom den svenska befolkningen och många som har möjlighet lämnar städerna och beger sig till släktingar eller fritidshus ute i landet. Vissa väljer till och med att lämna Sverige. Detta inte minst på grund av att en snar akut livsmedelsbrist kan skönjas. Ransonering förbereds men hamstringen av det som fortfarande finns tillgängligt eskalerar, liksom priserna. [—] Upplopp och plundring förekommer i flera svenska städer.
(FOI Memo 6338, sid 4-6)

En intressant iakttagelse är att händelseutvecklingen har visat sig gå snabbare än vad Memo 6338 förutspått, produktionsstörningar, hamstringstendenser och flykt från städerna visade sig redan efter några veckor. Huruvida Sverige idag även utsätts för fler cyberattacker än vanligt (vilket ingår i FOI:s scenario) kommer inte till allmänhetens kännedom, men det vore högst rimligt med tanke på att samhället är försvagat. Covid -19 tycks på så sätt vara potent nog för att kunna rita om vår nutidskarta, alldeles oavsett hur farligt eller ofarligt själva viruset är.

Varför regeringen har valt en så uttalat passiv linje vet bara de själva. Men även underlåtenhet att agera är att agera. Allt får konsekvenser. Att regeringen valt en klassiskt svensk lagom-lösning genom att förespråka en väldigt osvensk ”egen ansvarslinje” kan vara en gigantisk succé – om det visar sig fungera. Om det däremot visar sig ha varit fel väg, kan det leda nationen i ett lämmeltåg rakt ner i avgrunden – humanitärt, eftersom ett stort antal människor kommer att dö, men också demokratiskt. Om man under lång tid inte agerar alls, så kommer nämligen utvecklingen att hinna gå så långt att man så småningom måste agera med drakoniska åtgärder för att försöka styra upp situationen. Ett gråzonsläge möjliggör sådana åtgärder. Deklareras ett gråzonsläge kommer ett mer eller mindre långtgående undantagstillstånd att införas, vilket ett lands befolkning i normala fall skulle protestera emot, men som accepteras när läget är (eller framställs vara) extremt och hotfullt. Logiken är enkel: En människa som är rädd och desperat, går med på i princip vad som helst. Blir vi tillräckligt rädda och desperata, kommer vi att vara beredda att sätta våra demokratiska fri- och rättigheter på undantag. Vem bryr sig om yttrandefrihet, personlig integritet eller ens ett riksdagsval när livet står på spel? För våra folkvalda var Corona-krisen kanske inte välkommen, men nu gäller det att spela väl med de kort man har på handen. Gråzonsläget är ett av dem.

 

Du som vill får otroligt gärna ge mig en gåva/donation. En gåva/donation till mig är inget köp av vara/tjänst av mig, varken historiskt utförd eller framtida, ej heller betalning för levererad tjänst/vara, eller framtida sådan, utan en ovillkorad förutsättningslös gåva som inte faller under Konsumentköplagen. Genom utförd insättning bekräftar gåvogivaren att ovanstående förutsättningar gäller. Swish 0723 56 77 56. Jag har tyvärr ingen möjlighet att återkomma med personliga tack till var och en som donerar, men jag är innerligt tacksam för varje krona!

2 thoughts on “Mellan raderna skymtar gråzonsläget”

  1. Ytterligare en sak han inte såg komma alltså:
    Sunt förnuft och folkvett fungerar inte !
    I affektion ska han införa demokratur, d v s att utan vapen införa diktatur med hjälp av teaterrrök.
    Allt för att föra ”folket” bakom ljuset tills det är försent.
    Någon bortre gräns kommer självklart att försvinna i rökdimmorna.

Lämna ett svar till Marii Molarin Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

tre × 2 =